måndag 6 juni 2011

Amning

Så har vi då kommit till punkten att amma eller att icke amma...?
Detta har jag funderat på under en längre tid då jag upplever att Agnes ofta är missnöjd. Eller är hon verkligen det? Har hon ont? Växtvärk? Magen? Denna bebisdjungel alltså... En hel vetenskap.
Lilla damen borde ju vara nöjd på maten hon får under dagen, eftersom hon sover hela nätter och för det mesta flinar järnet och snackar när hon vaknar.

Jag är så kluven och frustrerad och känner mig rätt stressad över detta. Det är behändigt att amma och jag märker hur Agnes myser, men samtidigt ska det inte vara ett ångestmoment, för det påverkar alla parter negativt. Varje gång vi har varit någonstans och det bara blir krångel och skrik så lovar jag mig själv att aldrig mer göra något utanför våran dörr, det känns inte som att det är värt det för någon av oss. Men hur kul är det att behöva säga ifrån till saker och ting? Inte alls! Det finns inte tillräckligt med ord som beskriver hur mycket jag älskar mitt lilla hjärtegryn, jag vill och önskar inget annat än att hon ska vara nöjd!

Det är inte alltid så som jag beskriver, Agnes är väldigt nöjd och tillfreds också, absolut! : ) Det ploppar ut så mycket nya ljud och det känns som hon växer från dag till dag! Spegeln har hon älskat länge och framför den spenderar vi långa stunder om dagarna : )

Vi får se vad vi kommer fram till här hemma, flaskan håller iaf på att introduceras och jag hoppas att vi ska få till det!


Älskade unge ♥

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar